Jag hade aldrig ens kunnat gissa att jag skulle träffa en engelsk prins. Att jag skulle bli upp över öronen förälskad i honom och att jag även skulle finna en bästa vän i honom. Att han skulle besöka mig i Sverige två gånger och att jag skulle åka till honom tre gånger i England. Att jag skulle fira både jul och nyår tillsammans med honom. Att jag skulle tillbringa sista dagen av 2011 med honom och även den första dagen av 2012. Vem hade kunnat ana att jag 2012 skulle flytta till England för att starta ett liv med honom?

Det är konstigt vad livet ger oss. Hur saker och ting utvecklas. Jag hade inte ens i min vildaste fantasi kunnat ana detta. När jag sammanfattade 2010 och skrev ner mina nyårslöften inför 2011 skrev jag att jag hoppades att jag under 2011 skulle hitta mannen i mitt liv, men det var bara på skoj. Jag trodde aldrig att det skulle hända. Inte att jag skulle hitta honom på det sättet som jag gjorde och i den skepnad som jag har.

Jag trodde aldrig att det skulle hända, men det är det bästa som har hänt mig. Det har inte varit enkelt. Ett distansförhållande är något av det svåraste som jag någonsin har varit med om. Men i slutändan är det värt det. Han gör mig lycklig. Jag älskar honom och vill spendera resten av mitt liv tillsammans med honom.

Jag kommer alltid att vara tacksam över att jag blev presenterade för honom. Eller kanske snarare att han blev presenterade för mig. Det blev ett slut för oss båda på gamla tider. Det fick oss båda att förlora en vän. Det är aldrig roligt att förlora en vän, men ibland är det vad livet ger en och då är det bara att spela med de korten som man har. Och jag kan inte säga något annat än jag vann högsta vinsten när prinsen kom in i mitt liv.

Så när det börjar bli dags att sammanfatta 2011, så kan jag inte annat än säga att det har varit ett fantastiskt år. Jag uppfyllde inte alla mina nyårslöften. Jag kommer avsluta mitt 2011 i en sämre hälsa än jag startade året med. Men jag kommer hitta en lösning på det i början av nästa år.

2012 kommer bli ett sjukt spännande år! Det finns ingen tvekan. Jag kommer att ge mig ut på ett stort äventyr. Pröva mina vingar och hoppas på att de håller mig uppe. Annars kan jag alltid kraschlanda i prinsens armar. Jag är säker på att han låter mig göra det. Han är helt enkelt bäst!

Jag hoppas att ni alla har haft ett bra 2011, att ni får ett säkert avslut på året och ett helt underbart 2012!

Bort från allt.

Från sitt hem och sina saker.

Man hotar dem.

Att man dödar dem om dem inte går.

De bränner upp husen.

Man släpper flygbomber.

För att man vill skrämma allt folk.

Barn behöver värme och kärlek.

Det är inte bra att dem behöver fly hela tiden.

Att dem ska behöva vara rädda hela tiden.

Dem blir bortjagade hela tiden.

Dem har inte tillräckligt med pengar till mat, mediciner och kläder.

Folk dör.

De gamla måste man ta på ryggarna.

För att få bort dem.

Man måste bära barnen.

Dem orkar inte gå så långt.

Dem behöver mera pengar.

Dem vill bo kvar i sina hus.

De behöver lugn och ro.

Inte bli bortjagade hela tiden.

Skull ni vilja lämna allt ni har och fly hela tiden.

Aldrig känna er trygga.

Nej, det vill ni nog inte.

Men tänk, det vill inte dem heller göra.

De vill känna sig lika trygga och fria som oss.

Vi har en väldig tur.

Att vi inte måste fly.

Att vi inte blir bortjagade.

Tänk er hur det skulle kännas om ni blev bortjagade från era hus.

Tänk efter.

Det är skrämmande.

 /Sanna, 10 år.

 Hittade mina gamla dikter häromdagen och detta är en av dem. Uppenbarligen var jag väldigt mogen och allvarlig redan som tio-åring.

Hände det nyligen?

Eller har det pågått länge?

Vaknade jag bara upp en dag och var en annan människa?

Eller har jag alltid varit denna någon?

Har det legat under ytan och grott?

Var det nåt speciellt som utlöste det?

Eller handlade det bara om tillfälligheter?

Har någon påverkat mig mer eller mindre?

Var kommer förändringen att sluta?

Finns det ens något slut?

Eller fortsätter vi att utvecklas och förändras?

Är det till det bättre eller sämre?

Blir man en bättre eller sämre människa?

Mitt liv är inte enkelt och perfekt.

Men varför belysa de dåliga sidorna?

Varför göra det mer komplicerat än vad det är?

Massa frågor.

Men inte några svar.

Många frågetecken.

Men jag är lycklig och mår bra.

Jag trivs med den jag är.

Det måste ändå vara det viktigaste.

Det är utropstecknet!

Hittade även denna text när jag letade igenom min dator. Den är skriven nån gång på våren 2007. Tror att det var på den tiden som jag fortfarande önskade att jag kunde skriva dikter eller andra typer av texter.

Glad midsommar på er!

Men jag fattar verkligen inte hur de kan säga så och ställa sig så i debatten. Vart tog det kristna budskapet vägen om att man ska behandla alla som man själv vill bli behandlad? Det hade ju lika gärna kunnat vara du eller jag som det handlade om, och hade vi då gillat att bli behandlade på detta sätt? Hur kan vi döma homosexuella för att de just är homosexuella? Vilka är vi att döma och bestämma att homosexuella är mindre värda? För det är ju precis det som vi gör. Vi talar om för de homosexuella att de är mindre värda och betydligt sämre än heterosexuella människor. Och det är ju totalt fel av oss.

Ingen människa är helt perfekt. Men inte tusan är någon sämre bara för att den dras till sitt eget kön och inte det motsatta. Jag tror inte att vi människor kan styra över eller bestämma vilket kön som vi ska dras till. Vissa människor blir homosexuella och andra blir heterosexuella. För tror inte att någon helt plötsligt vaknar upp en morgon och bestämmer sig för att bli homosexuell eller tvärtom. Det är typ slumpen eller nåt annat som bestämmer över det. Och man kan inte straffa någon för nåt som den personen inte kan rå för.

Homosexualitet är inget fel och ingenting att skämmas över. Sverige som ska föreställa ett så välutvecklat och modernt land borde ju vid det här laget ha accepterat att alla människor inte är likadana och att det inte är nåt fel på det. Snarare tvärtom. Alla människor är speciella och unika. Alla är lika mycket värda. Det är dags att vi tar klivet och visar att det verkligen stämmer också. Alla människor har rätt att bli behandlade på ett bra sätt. Så vilka är vi att hindra det?

Så låt homosexuella vigas i kyrkan, visa att kärleken är viktigast oavsett åt vilket kön den riktar sig och visa andra länder att vi föregår som gott exempel och inte tolererar någon form av diskriminering. Vi vet att alla är lika mycket värda, ingen står över den andra och vi behandlar våran nästa som vi själva vill bli behandlad. Vi vet att det är så det ska vara och att allt annat är skitsnack.

Det är i alla fall min åsikt och det är så jag tänker leva mitt liv. Jag hoppas att det åtminstone är några som håller med mig och följer mitt exempel. Ensam är stark, men tillsammans kan man göra underverk och förändra världen.

Kollade igenom min dator och hittade då ovanstående text. Skrev den hösten 2007 när jag var frustrerad över världen. Den är ju inte lika aktuell längre, men kände att jag ändå ville dela med mig av den.

Han är helt underbar. Den bästa pojkvännen i hela världen. Han gör mig lyckligare än jag någonsin har varit tidigare. Vissa stunder kan jag bara inte sluta le och det är helt hans förtjänst.

Den 15 juli kommer han hit igen och den 16 augusti åker jag till honom! <3

Vill avsluta med att dela med mig av vår fina sång:

Just nu känner jag mig ganska trött i både kropp och själ. Allting bara snurrar runt. Händer alldeles för mycket grejer just nu. Grejer som är läskiga, viktiga och som jag måste genomföra på ett bra sätt. Mitt huvud får inte riktigt plats med allt och det ställer till det lite för mig. Jag får liksom ingen ordning på det och om det är något som jag gillar så är det ju just ordning. Därför blir jag ganska frustrerad och irriterad just nu.

Att sova har alltid varit bland det bästa som jag vet. Jag älskar känslan av att få krypa ner i sängen. Att bara få slappna av och inte behöva tänka på något. Men just nu känns det som att dygnets timmar är för få och att jag slösar bort tid på att sova. Något som är ett jättekonstigt sätt att tänka på. För utan sömn så kommer jag ju aldrig klara av alla hinder som kommer uppstå den närmaste tiden.

Jag hade tänkt att skriva lite om alla de saker som oroar mig just nu eller iaf tar upp utrymme i mitt huvud. Men jag ångrade mig lite. Jag vill inte börja dagen med att fokussera på det. Istället tror jag att jag ska bädda ner mig i sängen igen och se om jag kanske lyckas få lite mer sömn. Känns som att jag skulle kunna behöva det.

På återseende!

Så jag satte mig vid youtube och började lyssna på några låtar. Det är helt sjukt va många minnen musik kan väcka. Texterna berör mig fortfarande och vissa stunder tåras mina ögon. Det sjukaste av allt är ju att jag fortfarande kan alla texterna.

Självklart måste jag ju dela med mig av en av låtarna. Att välja ut en favorit vore helt omöjligt. För alla betyder de olika saker för mig. Men jag har valt att ta en låt som inte är så känd, men som har betytt mycket för mig.

Lyssna och njut!

Men när jag vaknade imorse så kände jag mig lite mer positiv. Jag tänker inte låta jobbiga saker förstöra mig. Jag är starkare än så och det finns så många bra saker i livet med. Även om det finns många jobbiga saker, så kan man inte låta det ta över. Man kan inte tänka på det hela tiden eller oroa sig för det, utan man får helt enkelt försöka att fokusera på det som är bra och ta det dåliga när det kommer.

Just nu saknar jag min familj, mitt hem och söta Tösen. Det känns som att det var evigheter sedan jag var där sist och det känns lite jobbigt. Speciellt när jag vet att Timmy kommer dit idag och honom har jag ju inte träffat sedan jul. Därför suger det lite att vara kvar i Karlstad, men jag tänker inte hänga läpp för det. Jag ska ha en underbar helg och på fredag åker jag äntligen hem till Frövi!

Jag smyglyssnade nyss på låtarna inför kvällens Melodifestival och jag tror att det kommer bli en toppenbra tävling. Jag hittade flera låtar som jag gillar skarpt. Dock tror jag att det kommer bli en ganska jämn tävling och det är svårt att i förväg veta vilka som går vidare. Men grymt lär det helt klart bli!

Imorgon ska jag troligtvis äta ute med Lisa och sen se Sanctum på bio. Tror att det kommer bli sjukt skoj och känns kul att vi hittar på något skoj tillsammans. Det gör ju att det känns lite roligare att vara i Karlstad.

Jag vill bara avsluta med att önska er alla en trevlig helg! Hoppas att ni har det bra

Dröm ett: Jag drömde att jag befann mig på Fröviskolans skolgård och där blev tillsammans med en yngre kille. Precis när vi skulle kyssas så kom min pappa springande med en barnvagn och jag kom på att jag hade missat min buss :p. Värsta paniken!

Dröm två: Jag drömde att jag pratade med min mamma om att jag skulle bryta mitt nyttiga liv och köpa något godis till helgen. Bara tanken på de fick det att vattnas i munnen och mitt hjärta slog lite fortare :p.

Dröm tre: Jag skulle gifta mig och bröllopet skulle äga rum i mormor och morfars gamla hus (det som nu är rivet). Massa släkt och vänner var där, men inte min blivande make. Där stod jag i bröllopsklänning och allt, men han dök inte upp. Minns att jag hittade på massa ursäkter/bortförklaringar till varför han inte hade kommit, men alla utom jag verkade förstå att han inte bara hade blivit sen utan att han inte tänkte komma. Helt plötsligt var Dylan från Beverly Hills där och tröstade mig. Jag fick gråta ut i hans famn och han var riktigt trevlig faktiskt. Så trevlig att jag försökte kyssa honom.. Snacka om att gå vidare fort!

Dröm fyra: Jag var på Coop eller någon annan stor matbutik. Där gick jag fram till ett par med ett barn. De stod i kön för att betala och ungen var inte alls glad över det Jag frågade dem om jag skulle ta hand om deras barn under tiden som de betalade och de tackade ja. Ungen ville först inte följa med mig, men sen hade vi riktigt skoj tillsammans. Vill förtydliga här att jag inte kände paret eller visste vilka de var :p

Det är egentligen sjukt hur ens drömmar egentligen är på nätterna. Fast mina drömmar inatt är tydliga tecken på att man under natten bearbetar saker som har skett under dagen.

Förklaringar till mina drömmar:

• Dröm ett: Jag pratade med en kille om att jag tycker att det skulle kännas konstigt att bli tillsammans med en yngre kille. I drömmen var det tydligt att jag skämdes lite för det..
• Dröm två: Jag pratade med både mamma och andra människor igår om att jag funderar på att äta något onyttigt idag.
• Dröm tre: Jag såg på en film, eller snarare zappade förbi den ett antal gånger igår. Där var det en kille som skulle fria till en tjej, men hon sa nej. Sen kopplade väl min hjärna så att den gjorde det så att jag skulle gifta mig istället :p. Plus att han som spelar Dylan var med i gårdagens avsnitt av Criminal Minds som jag också zappade förbi. Vill förtydliga att jag inte tycker att han är så särskilt snygg!
• Dröm fyra: Det här är väl egentligen enda drömmen som jag inte kan förklara. Eller förresten jag pratade om barn igår. Om jag skulle kunna tänka mig att bli tillsammans med en kille som redan har barn eller ej. Tycker iaf att det var modigt av föräldrarna att låta en okänd människa gå iväg med deras barn. Fast egentligen är det kanske värsta affärsiden! Inga barn tycker väl att det är kul att köa och då skulle man kunna passa dem mot betalning :p

Slutsatsen som man kan dra är nog att min hjärna är lite knäpp iaf!

Men sen slog det mig. Varför ska jag känna panik eller press över all ensam tid? Istället borde jag ju vara glad över att jag har tid till mig själv. Tid då jag kan göra precis vad jag vill och bara bry mig om mig själv. Det är slut på negativa tankar som ska få förstöra!

Så idag har jag bestämt mig för att bara ta hand om mig själv. Hittills har jag hunnit med att:

• Gjort mig själv lite kvinnligare – alla dumma hårstrån är borta, eller iaf nästan alla :p. 
• Använt nån silkshower-grej, så nu är min hud len som på en bebis.  
• Jag har klätt mig i fina, lite våriga och tunna kläder. Då borde väl våren förstå att jag väntar på den?
• Jag har tom fixat håret. De som känner mig vet att det typ aldrig sker, men idag kändes som en sån dag :)

Det är de små sakerna som gör livet bättre. Det tror jag iaf. Även om det inte är något annat än en vanliga lördag idag, så man mår bra av att göra sig själv snygg. Även om man inte kommer träffa någon annan än sig själv. Man mår alltid bra av att rå om sig själv! Jag tror att man tyvärr glömmer bort att ge sig själv tid och kärlek ibland.

Resten av dagen ska jag läsa i den braiga boken som jag påbörjade igår, handla lite mat, äta något gott, se Melodifestivalen och eventuellt någon bra film. Det tycker jag känns som en riktigt bra och skön lördag!

Jag ska försöka att börja leva mer i nuet!